Hitta vinnarna och köp dem billigt

”Aktier ska köpas som man köper grönsaker, inte parfym.” Det tänkvärda citatet myntades av den skickliga investeraren Benjamin Graham. Precis som man beter sig i grönsaksdisken tyckte Graham att man skulle agera på aktiemarknaden – är äpplena orimligt dyra eller av dålig kvalitet så väljer man självklart någon annan frukt. Men hur ska man ta reda på ett bolags värde och när är det rätt tidpunkt att handla?

Trender

Det värde som aktiemarknaden sätter på ett företag (börsvärdet) är enligt många det ”rätta” värdet. En nationalekonom skulle kalla det för jämviktspris, där köpare och säljare möts. Men det är bara i teorin som marknaden är helt och hållet effektiv. Och det är bara i teorin som börsen förser alla bolag med rätt pris vid alla tillfällen. Se bara på IT- och telekombranschens uppgång och fall kring millennieskiftet. Att i stort sett alla bolag med ordet informationsteknik i affärsidén var övervärderade med traditionella nyckeltal var helt uppenbart. Bolag som bara var något år gamla, utan vare sig kunder eller fungerande produkter kunde värderas till hundratals miljoner. Problemet var att marknaden inte resonerade utifrån p/e-tal och substansvärde vid den tidpunkten, istället var det tillväxt, ny teknologi och ”burn rate” (=hur snabbt företaget gör av med pengar) som gällde.

Många förlorade pengar och lämnade helt aktier som sparform. Därför var det få som reflekterade över att flera av dessa bolag några år efteråt, när börsen hade backat tre år i rad, blev väldigt billiga. Exempelvis skrev Veckans Affärer en artikel i början av 2004 där de hävdade att Ericssons aktie knappast var värd mer än 9 kr! ”Kanske är det så att mobiltelefonbolaget Sony Ericsson plötsligt blivit värt en massa pengar…”, skriver VA med ironisk ton för att ytterligare förstärka bilden av hur övervärderat bolaget måste vara. Sony Ericsson, som Ericsson äger tillsammans med japanska Sony, bildades till följd av att Ericsson länge hade haft stora problem med att göra mobiler som tilltalade kunderna. Mobilerna hade orsakat Ericsson-koncernen stora förluster, men när artikeln skrevs hade situationen förbättrats och idag skulle nog vem som helst skriva under på att Sony Ericsson är värt en hel del. Bara under det sista tre månaderna 2006 uppgick vinsten till rekordhöga 4,5 miljarder kronor.

Gå mot strömmen

Nu ska vi inte göra oss lustiga på någon annans bekostnad, men detta illustrerar väl hur aktiemarknaden kan se på samma bolag med olika glasögon beroende på vilka trender som gäller. Marknaden är ingen maskin utan den består av människor, som till stor del drivs av rädsla och girighet. Rädslan består i att man inte vill förlora sina pengar, därmed går det ofta att köpa billigt när marknaden är osäker och många säljer sina aktier.

Man skulle kunna tänka sig börsens värdering av ett bolag som en pendel, där priset för bolaget ibland är för högt och ibland för lågt. En aktör som dragit nytta av detta är Skagen Fonder. De har med bland annat sin Global-fond lyckats utnyttja marknadens svängningar genom att köpa lågt värderade och ibland dåligt analyserade eller rent utav impopulära bolag.

-         Vi köpte exempelvis Boliden tidigt när många misstrodde bolaget, nu tvingas de stora fonderna köpa tillbaka aktien eftersom den efter uppgången har stor vikt i index, berättar Jonas A Eriksson på Skagen Fonder. Det fina med att investera i otrendiga aktier är att belöningen om man har rätt är mycket större, eftersom få uppmärksammat bolaget innan.

Men han understryker att man måste veta vad man gör och kunna hantera riskerna. Skagen fokuserar också en hel del på nedåtsidan innan de investerar. Ett ”worst-case scenario” som det också kallas, kan t.ex. visa på vad som kan påverka bolaget negativt och vad det i sin tur skulle betyda för bolagets värdering. Är risken att bolaget kan komma ur balans för stor undviker man att köpa.

Vad är det mer som skiljer Skagen från andra fonder?

-         Vi anpassar inte våra strategier efter populära trender på aktiemarknaden, vi gör det vi själva tycker är rätt.

Att fondbolaget har en framgångsrik investeringsstrategi bevisas av att man varje år sedan starten 1997 lycktas slå index med Globalfonden.

Vanliga misstag

En vanlig missuppfattning är att aktier som har ett lågt pris per styck automatiskt är billigare och har större chans att stiga i värde. Det är lätt att tänka att om en aktie kostar en krona behöver den ju bara stiga med en ynka krona för att dubblas i värde. Men ofta är det aktier som har haft en usel kursutveckling och därför är risken i många fall högre hos ”frimärksaktierna” jämfört med andra bolag. Det borde alltså närmast ses som avskräckande, att handla dessa bolag.

Typiska skräckexempel är Switchcore, Nexus eller Feelgood. Deras aktiekurser verkar hela tiden parkera sig på lägre och lägre nivåer. Lägst aktiekurs har Switchcore, som ligger på runt 40 öre. Dags att köpa? Antagligen inte, låt istället bolag visa att de kan prestera en vinst först. Bolag har hittills aldrig tjänat några pengar och de senaste fem åren har aktien backat med i snitt 45 % per år.

Om en aktie kostar 1 kr eller 300 kr spelar egentligen ingen roll, mer än kanske rent känslomässigt. Det är istället börsvärdet (aktiekurs gånger antalet aktier) som talar om hur mycket man betalar för bolaget. Rent matematiskt är det alltså lika sannolikt att en aktie ökar från 1 till 2 kr som från 300 till 600 kr, båda ger ju en uppgång på 100 %. Så gör som ”alkisarna” i Sällskapsresan säger: tänk på procenten!

Om det skulle vara bättre att köpa aktier som kostar så lite per styck som möjligt, skulle knappast Warren Buffett vara en av världens rikaste män. I hans investmentbolag Berkshire Hathaway kostar nämligen varje aktie 700 000 kr.

Sälja för tidigt

Ett annat agerande som lätt leder till sämre långsiktig avkastning är att sälja av aktier som gått bra för att ”ta hem vinsten”. Och tvärtom, köpa fler aktier i de bolag som har fallit i värde. Många tänker att ”de måste vara ’tokbilliga’ nu om de redan var billiga när jag köpte dem” och dessutom så blir den genomsnittliga köpkursen lägre om man köper fler aktier. Men risken är att kursen faller ännu mer och man hamnar i en ond spiral där man investerar mer och mer pengar i ett bolag som har en permanent dålig utveckling. Det brukar jämföras med att försöka fånga en fallande kniv, med andra ord det är sällan en lyckad strategi.

En fallande kurs talar ofta om att företaget har interna problem eller att marknaden för företagets produkter kommer bli svagare. På samma sätt förtjänar bra företag kraftiga börsuppgångar. Vem hade exempelvis villat sålt H&M när kursen första gången dubblerades och missa den makalösa expansionen till ett av världens framgångsrikaste konfektionsföretag?

Flera framgångsrika investerare som Mats Qviberg och Peter Lynch ger ofta rådet att tänka tvärtom, alltså sälja de aktier som stått still eller fallit och behålla de framgångsrika placeringarna. Lynch illustrerar det med att man i sin trädgård absolut inte skulle ”vattna ogräset och rycka upp blommorna”.

”Inga träd växer till himmelen, men ibland kan det vara längre kvar till trädtopparna än vad man tror.”  

”Aktiestinsen”

Det klarast lysande svenska exemplet på en investerare som har lyckats väl är ”Aktiestinsen”. Under sina femtio år på SJ tjänade Lennart Israelsson ihop runt 825 000 kr om han summerar vad som legat i lönekuverten. Men tack vare hans småländska sparsamhet och investeringar på börsen har han nu som 90-åring en aktieportfölj värd över 100 miljoner kronor. Han har varit med om flera upp- och nedgångar under sin tid som aktiesparare, men det verkar inte ha påverkat hans handlande nämnvärt.

-         Min strategi har alltid varit att köpa lågt värderade aktier och sedan inte sälja dem. Sedan gör ”ränta på ränta-effekten” jobbet. Man behöver inte ta onödiga risker eller försöka pricka in bottnar och toppar med kortsiktiga affärer, förklarar Lennart Israelsson sin framgång med på Stora Aktiekvällen i Örebro hösten 2006.

 De lågt värderade aktierna hittar han genom att granska aktietabellerna i ekonomitidningar som visar bolagens P/E-tal (=börsvärdet delat med vinsten), direktavkastning och andra nyckeltal.

Men en varning är på plats, basera inte enbart dina beslut på de nyckeltal som finns i tidningar eller på internet. De baseras oftast på prognoser från analytiker. Så om vinsten skulle bli sämre än väntat stämmer nyckeltalen lika illa som gårdagens väderprognos.

På frågan om ”Aktiestinsen” kan rekommendera några aktier, svarar han att han gillar aktier med substansrabatt. Vilket båda hans stora innehav Investor och Industrivärlden har. Där kan man, som ha säger, ”köpa en krona för 80 öre”. Det låter ju väldigt förmånligt, eftersom man får en viss del gratis, men så är faktiskt fallet i flera investmentbolag på börsen.

Så funkar substansrabatt

Substansen i ett bolag beräknas utifrån bolagets balansräkning och utgörs av marknadsvärdet på tillgångarna minus skulderna. Exempelvis, ett företag med tillgångar värda 100 Mkr och skulder på 5 Mkr har ett substansvärde på 95 Mkr. Om det finns 1 miljoner aktier så är substansvärdet per aktie 95 kronor. Kan man hitta ett företag som har en aktiekurs under substansvärdet, säger man att bolaget ”handlas med rabatt”.

Under årens lopp har vissa bolag och branscher haft en substansrabatt. Bara för några år sedan drogs nästan alla börsens fastighetsbolag med substansrabatt, delvis beroende på att många skrämdes av vad som hände under fastighetskrisen i början av 90-talet. Men efter en lång börsuppgång är fenomenet mer ovanligt idag, det nästan bara investmentbolag med maktambitioner som har kvar rabatten.

Lycka till med dina aktieaffärer och kom ihåg att alla dina beslut inte kan vara perfekta. Eller som Peter Lynch skulle ha sagt: ”I den här branschen är man bra om man har rätt sex gånger av tio.”

 ”Aktiestinsen” investerar i aktier som har:

• Hög utdelning (helst över 3 %)
• Högre vinst per aktie än utdelning, det tyder på att utdelningen framöver kan höjas eftersom vinsterna som inte delas ut finns kvar i företaget
• Lågt värderad substans
• Lågt P/E-tal
• Stabil verksamhet